Hjärnan är inställd på att arbeta efter principen ”sök efter mer av något” (mat) samt för att pejla och tackla faror och hot (säkerhet), hur välnärda och trygga vi än är. Hjärnan har sökmekanismer som ska minska ett bristtillstånd eller avvärja ett hot är så väl uppkörda att de närmast är att betrakta som breda sexfiliga motorvägar, jämfört med de små skogsstigar som finns för nöjdhet och tillfredsställelse. Det här utnyttjas förstås av marknadskrafterna som öser reklam över oss.
Vi jagar bristerna i vår tillvaro – brist på skönhet, brist på nya bilar och tjusiga hus. Men det går helt enkelt inte att konsumera sig fram till lycka visar forskningen, vi vänjer oss vid nya saker. När vi levt med det nya ett tag känner vi mättnad, vi tycker att något saknas och hjärnan börjar söka efter mer eller nytt. Enligt lyckoforskarna är det bara genom olika former av medkänsla som vi kan odla vår lycka
Genom att uttrycka tacksamhet, göra snälla saker, lära oss att förlåta och ta hand om vår kropp upplever vi beständig lycka. Vare sig pengar, konsumtion eller status är förknippade med lycka, enligt de studier som gjorts. Det är däremot förmågan att vara generös, förnöjsam och omtänksam mot andra.
När vi är generösa och goda aktiveras njutningscentrum i hjärnan. Därför är de här förmågorna så oerhört viktiga att utveckla. Det är inte bar kroppen som behöver tränad utan också vår medkänsla.
(Källa Anna Kåver, psykolog, psykoterapeut, författare)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar